Årets vinnare är Leodan Rodríguez med uppsatsen ”Med Malmöbon i centrum: En analys av implementeringsprocessen av logistiksystemet IMMS på Biblioteken i Malmö”.
För att uppmärksamma och uppmuntra nya idéer och blicka framåt när det gäller det biblioteks- och informationsvetenskapliga området, delar Axiell ut pris för bästa B&I-uppsats skrivna av studenter vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.
Vi säger stort grattis till Leodan och dyker ner i hans uppsatsprocess med några frågor.
Berätta om din uppsats och varför du valde ämnet ”Med Malmöbon i centrum: En analys av implementeringsprocessen av logistiksystemet IMMS på Biblioteken i Malmö”
Jag undersökte implementeringen av logistiksystemet IMMS på biblioteken i Malmö, ett arbete som varit igång ett tag och som fått uppmärksamhet för användningen av algoritmer för att hantera flödet av medier bland biblioteken i staden. Jag valde ämnet för att jag har ett generellt intresse för teknikutveckling och samhällsfrågor, samt hur teknologier påverkar människors verksamheter, exempelvis genom automatisering och effektiviseringar.
Just IMMS var intressant för att det varit på tapeten i biblioteksdebatten, och frågan har omgärdats av viss skepticism och kritik, men också andra typer av problematisering. Bland annat som verktyg för att lösa logistiska och arbetsrelaterade frågor på biblioteken. Jag valde därför att undersöka den pågående implementeringen, hur personal och ledning ser på det och vilka roller som olika aktörer har spelat i det arbetet. För den sakens skull använde jag mig av aktör-nätverksteori, ett mycket tacksamt verktyg för att följa processer och aktörer, och inte minst för att beskriva möjligheter och problem i en komplicerad process.
Vad kom du fram till?
Hela diskussionen om IMMS har i Malmö omgärdats av flera olika frågeställningar om tekniska eller organisatoriska förändringar. Diskussioner hade förts långt innan implementeringsarbetet inleddes, men till synes efter att besluten om implementeringen redan var fattade. Det har lett till att olika typer av kritik framförts internt, bestående framförallt av oro för vad införandet av IMMS skulle innebära för bibliotekarierollen och inte minst för områdesbibliotekens inflytande.
En del av den kritiken har kunnat förklaras med osäkerhet inför de tekniska verktygen, till exempel att algoritmer är ganska så ogenomträngliga fenomen för de allra flesta och därför svåra att förhålla sig till. Ytterligare en del bestod av en bredare oro inför förändringar i organisationen, som var kopplat till IMMS, men som i sin tur hade att göra med införandet av flytande bestånd och centrala inköpsgrupper i biblioteksorganisationen.
En av de slutsatser jag kom fram till var att man på vägen från beslut till implementering rent organisatoriskt inte tycktes stöta på några egentliga problem, trots den oro som lyfts innan arbetet sattes igång. Jag kunde dock ringa in några företeelser som jag, i enlighet med mitt teoretiska ramverk, benämnde ”myteri”, vilka handlar om motstånd mot beslut fattade inom organisationen eller av IT-systemen.
Det kan handla om att vägra göra sig av med material som IMMS har pekat ut för gallring, eller om fall där organisationsförändringarna varit en bidragande faktor till uppsägningar. Det ska nämnas att det inte är jättemånga fall av dylikt myteri som har identifierats, men jag tyckte att fenomenet ändå behövde lyftas och benämnas.
Var det något som överraskade dig?
En av de saker som överraskade mig var väl att det var svårt att få reda på vem eller när beslutet om att köpa in och implementera IMMS faktiskt var taget. Detta föll egentligen inte inom ramarna för min undersökning, men det slog mig att varken dokument eller de personer som jag intervjuade hade svar på det.
Det fanns också viss diskrepans mellan intern och extern kommunikation, där IMMS och flytande bestånd kopplades till å ena sidan ekonomisk effektivisering, och å andra sidan till demokratisering och tillgänglighet för användarna.
Vem tycker du bör läsa din uppsats?
Jag tror att uppsatsen kan vara läsvärd både för biblioteks- och kommunledningar, och för bibliotekspersonal i verksamheter som berörs av liknande förändringsarbete. Inte minst för att det finns perspektiv hos de intervjuade bibliotekarierna som kan fungera som underlag och underlätta för diskussioner om den här typen av processer.
Biblioteken har en unik möjlighet att fungera som demokratisk plattform för användarna, och även som pådrivare av debatter, för att stöta och blöta de frågor om teknologisk utveckling som vi omgärdas av dagligen. Bibliotekarier befinner sig på många sätt i frontlinjen av den informationstekniska utvecklingen, så jag hoppas att uppsatsen kan väcka ett intresse och bidra med perspektiv.
