Libris användardag hölls den 14 november i Stockholm och 250 deltagare fanns på plats. Merparten av deltagarna arbetar på forskningsbibliotek men även en hel del Libris-registrerande folkbibliotek fanns på plats. Mötet öppnades av riksbibliotekarie Karin Grönvall som talade om den stora skillnaden mellan Libris förr och nu. Ett dåtida Libris präglades av slutenhet medan dagens Libris viktigaste principer är samverkan och öppenhet. Den nationella katalogen som diskuterats sedan 70-talet är äntligen på väg att bli verklighet genom att ca 150 nya folkbibliotek beräknas ansluta till Libris under 2019. Även skolbibliotek är numera välkomna att bli medlemmar i Libris-kollektivet, deras bestånd visas inte i Libris eftersom materialet inte är tillgängligt för allmänheten men de kan ändå hämta poster och katalogisera.
Svein Arne Brygfjeld, chef för AI-labbet på Nasjonalbiblioteket i Norge, ställde frågan ”Kan AI bli mer intelligent än mänsklig intelligens” och berättade om Nasjonalbibliotekets arbete med den ”digitala bibliotekarien Nancy” som lär sig att katalogisera. Bibliografisk data är perfekt för maskininlärning, det är strukturerat, förutsägbart och följer givna mönster och praxis. De har även testat enkel klassificering, Nancy ”läste” 1000 böcker, fick dela in dem i fyra klasser och lyckades till 95% sätta dem i rätt kategori. Även tester med avancerad klassificering (Dewey) har genomförts med ett ganska gott resultat. Svein Arne menar att biblioteksvärlden behöver göra en förflyttning ”från katalogiseringsregler till gott nog” och fick frågan om han ser slutet för manuell katalogisering och svaret blev: Ja, om 10–15 år katalogiserar vi inte längre manuellt. Däremot behövs katalogisatörernas kompetens för att lära maskinerna.
Axiell har mångårig erfarenhet av katalogkonverteringar och vi tror att katalogisering med hjälp av AI kan göra nytta i en tid då katalogiseringskompetens och personalresurser är en bristvara på svenska folkbibliotek. Alltför många tvingas att improvisera under tidspress vilket ofta leder till dataförlust och felaktigt konverterad metadata vid ett systembyte. Artificiell intelligens kan strömlinjeforma bibliotekens metadata ytterligare – men bara så länge ”gott nog” ger avkall på rätt saker och inte innebär att ribban sätts för lågt.
Bodil Wennerlund, projektledare för Libris XL rapporterade från projektet och meddelade att Libris XL övergår från projekt till förvaltning under 2020. Det innebär fortsatt utveckling men inte i samma takt som tidigare. Carin Anell från KB höll i en programpunkt om de hjälpmedel för katalogisatörer som finns och ska finnas på kb.se. Tuija Drake informerade om SwePub, den nationella söktjänsten för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten som nu lanseras i en ny skepnad med alla Swepub-tjänster under en ingång och grundlösning.
Eftermiddagspasset inleddes med ett föredrag av Daniel Forsman, chef för Stockholms stadsbibliotek. SSB har varit Libris-bibliotek sedan 1 januari i år och övergången från BURK har i stort varit positiv. Inledningsvis försökte SSB upprätthålla en lokal rutin för förkortad katalogisering men insåg efter en kort tid att det var både för arbetskrävande och onödigt. Daniel Forsman menar att förkortad katalogisering kan läggas ner helt då det inte fungerar vid den FRBR-isering av metadata som görs i Libris och framtida bibliotekssystem. Axiell Quria har exempelvis en RDA-baserad datamodell där katalogdatat struktureras och presenteras enligt FRBR och där förkortad katalogisering är snarare ett hinder än en tillgång.
Libris och den nationella katalogen är en mycket värdefull tillgång, enligt Daniel Forsman, och han menar att KB bör fortsätta arbeta med utveckling av APIer, mikrotjänster och länkad data. Däremot kan vidareutvecklingen av Libris Websök lågprioriteras eftersom bibliotek, framför allt folkbibliotek, behöver bygga upp egna webbplatser som möter lokalbefolkningens behov.
Resten av dagen ägnades åt besök på olika informationsstationer med möjlighet att ställa frågor, lyssna på presentationer om pågående aktiviteter, diskussioner och utveckling samt ge input till framtida arbete. Libris utvecklingsråd och deras arbete presenterades i slutet av programmet av Ulrika Domellöf Mattsson från Naturvårdsverket och konferensen avslutades med en summering av Miriam Björkhem, chef för avdelningen för Metadata och systemstöd på KB.
