”Jag brinner för skolbibliotek”
Jag har satt mig ner och pratat med Maria Heimer, som har utsetts till Årets Skolbibliotekarie och arbetat i Staffanstorps kommun i tjugo år. De senaste fem åren som utvecklingspedagog. Maria har även arbetat som lärare i svenska och tyska, skolbibliotekarie och som projektledare.
Maria brinner för skolbibliotek, det går inte att ta miste på. Hon är en enormt kunnig och driven person som utstrålar en sådan passion när hon pratar om sitt jobb att man bara dras med och förundras. Hon har till exempel inspirerat både pedagoger och föräldrar till högläsning, bokpratat för pedagoger i förskolan, byggt upp förskolebibliotek och genomfört olika läsfrämjande projekt tillsammans med barnbibliotekarierna på folkbiblioteket.
Hur kom det sig att du hamnade på en sådan tjänst?
- När jag arbetade som skolbibliotekarie utsågs jag till ”Årets skolbibliotekarie” av Bonnierförlagen och skolbiblioteket som jag arbetade på utsågs till ”Årets skolbibliotek”. Efter det blev jag erbjuden en tjänst som projektledare med bland annat i uppgift att utveckla skolbiblioteksverksamheten i Staffanstorps kommun. Projektledartjänsten övergick efter ett år i en utvecklingstjänst, fortsätter hon.
Vad har varit din största utmaning?
Det finns så många att samarbeta med, utbrister Maria, det är den största utmaningen.
- Jag samarbetar med både kommunala och fristående förskolor och skolor (totalt 25 förskolor och 14 skolor), men jag har också ett nära samarbete med barnbibliotekarierna på folkbiblioteket och skolbibliotekarierna. Det är omöjligt att samarbeta med alla samtidigt, utan jag får oftast fokusera på några enheter i taget. Jag tycker att det är bra att man har inblick i olika verksamheter och om jag till exempel har hjälpt till att bygga upp ett förskolebibliotek på en förskola, kan jag hänvisa andra förskolor till den förskolan så att de kan se hur det skulle kunna se ut och fungera.
Marias största drivkraft är hennes stora intresse för både språk-, läs och skrivutveckling och skolbiblioteksutveckling. Hon har med egna ögon sett hur stor betydelse en bra skolbiblioteksverksamhet har för elever.
- Högstadieelever som aldrig tidigare har läst en bok, börjar plötsligt läsa och initierar boksamtal i biblioteket, matsalen, korridoren och klassrummet. En annan drivkraft är min tro på att jag gör skillnad. Att jag hela tiden sår små frön överallt som förhoppningsvis bidrar till en ökad kompetens kring språk-, läs- och skrivutvecklingens betydelse, berättar hon.
Vad ser du för fördelar med att satsa brett på språk i en kommun?
Maria tycker att alla barn har rätt till en framgångsrik språk-, läs- och skrivutveckling oavsett i vilken förskola eller skola de går i. Genom att satsa brett, blir det likvärdigt för kommunens alla barn och elever oavsett i vilken förskola och skola de går. Genom att även inspirera föräldrar till högläsning, ger vi barnen ökad möjlighet till en framgångsrik språk-, läs- och skrivutveckling.
- Jag har till exempel skapat språkpåsar för modersmål i förskola. Språkpåsarna består av tre olika bilderböcker med samma titel på svenska som på barnets modersmål. Alla förskolor har möjlighet att låna språkpåsar till sin förskola. Förskolan kan i sin tur låna ut böckerna till barn och föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska. En del förskolor läser böckerna på svenska på förskolan och låter föräldrarna läsa böckerna på modersmålet i hemmet, säger Maria.
Skolbiblioteket som inspirerande plats
För Maria är ett skolbibliotek en inspirerande plats i skolan, där elever och personal har tillgång till uppdaterad media som är anpassad för målgruppen och där det finns en utbildad skolbibliotekarie som tillsammans med skolans personal arbetar läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet med eleverna.
I mitten av augusti avslutar hon sin anställning i Staffanstorps kommun. Hennes förhoppning är att alla barn i förskolan inom snar framtid ska ha tillgång till ett förskolebibliotek på sin förskola, att alla skolor ska fortsätta ha bemannade skolbibliotek och att kommunens rektorer kommer att satsa på att öka bemanningen ännu mer.
Avslutningsvis bad jag Maria lista sina fem tips för att lyckas med det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet.
- Stort kontaktnät både i och utanför kommunen man arbetar i
- Djupa kunskaper i språk-, läs- och skrivutveckling
- Bra samarbete med pedagoger, rektorer och personal högre upp i organisationen
- Lyhördhet – Vilka behov har de olika verksamheterna?
- Mod – Att våga lyfta behov som man som språk-, läs- och skrivutvecklare ser i de olika verksamheterna
Vill ni kontakta Maria?
Mejl: info@mariaheimer.se
Facebook: mariaheimer
hemsida: https://mariaheimer.se
