Efter tre fantastiska dagar på SETT, med många bra möten och fullt pådrag i vår monter, landar jag i en reflektion: Hur blir digitalisering egentligen bra pedagogik?
Kanske borde frågan faktiskt ställas omvänt. Hur blir bra pedagogik digitaliserad? Och då menar jag inte i form av läromedel utan i form av strategi och praktik för skolans digitalisering.
Vi är många, och glädjande nog fler och fler, som i olika former arbetar för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag och eleverna nå uppsatta mål.
Initiativ kring digitalisering
Skolverket arbetar på den nationella nivån och har lämnat sitt förslag till Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet och beskriver en vision där ”digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras”.
Förbättrad beställarkompetens
Flera nya nätverksinitiativ har sett dagens ljus. I sammanhanget belyser till exempel EdTech behovet av förbättrad beställarkompetens. Som stöd för beställarkompetensen är nu flera myndigheter och aktörer med expertis på väg med lathundar för kvalitetssäkring av digitala resurser. Statens Medieråd ger stöd till källkritiskt arbetssätt. SIS tekniska kommitté har nyligen publicerat en vägledning som bland annat påpekar vikten av att huvudmän ställer krav på tillgänglighet i upphandlingar. Ett sätt är att kräva av oss IT-leverantörer att vi till exempel arbetar med standarder för utbildningsmetadata, erbjuder enkel integration mellan system och ansluter till Skolfederation.
Kompetens och förändring måste utvecklas
Men till syvende och sist kan kompetens och förändring inte utredas fram, utan måste utvecklas. Och det sker inte automatiskt. Det är här den omvända frågan kommer in. Det är ju skolans professionella som är fena på pedagogik, didaktik och metodik i olika variationer.
Vem ska se till att innehåll, pedagogik och teknik samspelar?
Det är ju pedagogerna och skolans ledning. Utan tvekan finns kompetensutvecklingsbehov i digitaliseringsfrågor, och det kräver resurser. Sannolikt förändras vår syn på kunskap, lärande och bedömning med ökad digital kompetens och vi behöver förstå det bättre. Men minst lika viktigt menar jag är det engagemang och den förändringsstrategi som skolans ledning förmår förverkliga. För att tala med Skolverket, skolledningen behöver ”förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete”. Och den förändringen måste förankras i pedagogernas uppdrag.
Det kommer att kräva engagemang, ansvarstagande och förändringsledning! Vilken underbar utmaning!
– Eva Houltzén, vd Axiell Education
Red:
Vi på Axiell Education kommer att lyfta denna fråga och hjälpa till med att visa hur andra har lyckats, ge konkreta tips för att lyckas med digitalisering i skolan, bl.a under Bokmässan i september då vi har bjudit in Edward Jensinger, områdeschef för gymnasieområde 2 i Malmö och Erlend Øverby, som bl.a annat leder arbetet på ISO och är en av de mest insatta inom området standarder och IKT i utbildningen. Dessa två herrar kommer visa på hur man lyckas med den digitala strategin i skolan.
