Regeringen har beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
”Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser bland annat informationssökning och källkritik.”
Strategin för skolan ska ses som en del av en större helhet. Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Att vara digitalt kompetent är en demokratifråga slås det fast.
Skolan har en central roll när det gäller att ge barn och elever de kunskaper som de behöver för livet och arbetslivet. Det som lärs ut i skolan lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen.
” Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, bedöma dess relevans och sedan utveckla och använde de som är relevanta”
Strategin tar också fasta på likvärdigheten. Alla barn och elever ska ges samma chans att utveckla sin digitala kompetens, oavsett socioekonomisk bakgrund, kön och andra demografiska variabler.
Fokusområden
För att nå målen i strategin fokuserar man på tre övergripande områden
- Digital kompetens för alla i skolväsendet
- Likvärdig tillgång och användning
- Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.
Man nämner även att det är nödvändigt att ha fokus på kostnadseffektivitet för att åstadkomma utveckling så att inte andra områden i skolan får stå tillbaka. Som i tidigare förslag återkommer vikten av god beställarkompetens och kompetens hos både personal i skolan, förskolechefer, rektorer och huvudmän att använda de digitala möjligheterna på rätt sätt gällande undervisning.
Det trycks också som tidigare på vikten av samordning och samarbete kring standarder och gemensamma lösningar för skolväsendet, något som enligt min mening både kan bidra till konstadseffektivitet och bättre administration. En fungerande infrastruktur är också påverkad av standarder. (Läs mer om vad jag skrivit om det här)
Vad innebär då fokusområdena?
Varje fokusområde har olika delmål. En viktig poäng som strategin tar upp är att digitalisering är en pågående process och det som räknas som digital kompetens idag inte nödvändigtvis behöver vara det om några år. Vi som jobbar med IT vet att det händer mycket hela tiden. Att hänga med för skolan blir en lika stor om inte större utmaning som för företag.
Strategin lyfter också att för att digital kompetens ska få en relevant innebörd behöver det konkretiseras utifrån styrdokumenten, och denna konkretisering behöver följa den tekniska utvecklingen.
Att ha ett jämställdhetsperspektiv är också av vikt, för att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter.
Vikten av ett strategiskt ledarskap tas upp. Att som förskolechef, rektor och huvudmän ha den digitala kompetens som krävs för att kunna stötta sin personal är viktigt. Detta hänger ju också ihop med en god beställarkompetens.
Tillgång på de digitala verktygen ska finnas i den pedagogiska verksamheten och användas när det är lämpligt. Detta innebär alltså inte att alla barn måste ha ett eget digitalt verktyg, men skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar.
Det krävs inte bara digitala verktyg i skolan utan också tillräcklig kompetens för att kunna använda dem, och att välja rätt.
Här ser jag hur skolbiblioteket kan hjälpa till med dels kompetensutveckling och som en hub för samarbete i skolan.
I strategin står det följande:
”För att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt är det även av vikt att ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken.”
Hur kan digitala verktyg bidra till ökad måluppfyllse?
Ett område som är relativt lite beforskat. Därför är uppföljning av de digitala kunskaperna hos barn av stor vikt, något som strategin slutligen fastslås.
Av Cecilia von Schedvin