Varning: Bedrägeriförsök! Använd aldrig ditt Bank-ID eller säkerhetsdosa på uppmaning av någon annan.

Varning: Bedrägeriförsök! Använd aldrig ditt Bank-ID eller säkerhetsdosa på uppmaning av någon annan.

Läs mer

Skolbibliotek på skolan –  snarare en uppmaning än en utmaning

Under min uppväxt blev jag ständigt uppmuntrad av mina föräldrar att läsa böcker. Jag började läsa själv när jag var fem år gammal, min mamma läste för långsamt och för lite ur de sagor hon läste för mig. Jag lärde mig helt enkelt att läsa för att få reda på slutet på sagorna fortare.

Förutom de spännande historier som jag fann i böcker hade jag även en pappa som var en fantastisk berättare. Han kunde konsten att sätta ord på, och levandegöra händelser på ett sådant sätt som gjorde att man mindes dem och ville veta mer.

Har detta något med skolbibliotek att göra? Jag tycker det, i högsta grad. Böcker och berättande är viktiga ingredienser. Läsning öppnar inte bara upp för en språklig och kunskapsmässig bredd, utan öppnar också upp våra kreativa sinnen. Vi kan alla utveckla våra kreativa, analytiska och reflekterande förmågor. Det som det krävs är tid.

Att tidigt öppna upp barns värld för läsning är viktigt. Vi lever i ett samhälle där tillgången till text finns överallt, men där kunskapen kring hur man söker i en faktabok, läser av analoga och digitala faktatexter, eller förstår svårare texter minskar.

Till syvende och sist är det en demokratifråga, vi måste fortsätta att skapa förutsättningar för våra barn och unga att verka i och vara en del av det samhälle vi lever i, och skolan spelar en mycket viktig roll i detta.

Satsa på skolbibliotek, det lönar sig

Den 13:e september 2017, presenterade sekretariatet för den nationella biblioteksstrategin på Kungliga Biblioteket, sin omvärldsrapport – Femte statsmakten.[1] Den överlämnades till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke av Erik Fichtelius, som är nationell samordnare för den kommande biblioteksstrategin.

Rapporten fokuserade på de utmaningar och möjligheter som biblioteken står inför, vilken typ av framtid som biblioteken kommer verka i. Omvärldsanalysen är gedigen och självklart är digitalisering av bibliotek, böcker och platser naturliga inslag om man blickar framåt.

Ett flertal experter inom olika samhälls- och biblioteksområden har varit med och skrivit de olika delarna av rapporten. En av dem är Stefan Pålsson som författat kapitel nio, ”Skolbiblioteken – En lagerlokal eller pedagogisk resurs?” Stefan Pålsson har sedan 2008 ansvarat för omvärldsbloggen[2] som drivs av Skolverket och är frilansskribent med fokus på samhällsutveckling, medier, bibliotek och lärande. Pålsson ger i kapitlet om skolbibliotek en mycket bra genomgång av bakgrund och nuläge av svensk skola. Han kopplar det nya medielandskapet, där vem som helst själv kan publicera i princip vad som helst, till behovet av ökad kompetens inom läsförståelse och källkritik.

Pålsson knyter även samman tanken på skolbibliotek som funktion med tanken om 21Century Skills.[3]  Skolbiblioteket som funktion och pedagogisk resurs kan bidra till nyckelkompetenser för eleverna. Det finns flertalet fördelar med att koppla samman biblioteksverksamheten och digitalisering av skolan. Att skolan ska satsa på digitala skolbibliotek där resurserna finna tillgängliga för eleverna jämt är på en del skolor i landet redan verklighet. Dock visar Pålsson på brister både gällande tillgången till skolbibliotek, hälften av landets elever har inget alls, och bristen på kunskap om hur ett fungerande skolbibliotek kan bidra till måluppfyllelsen i skolan.

Vad säger lagen idag?

Enligt skollagen ska varje skola ha ett skolbibliotek som stöd för elever och lärare. Skolverket skriver följande om skolbibliotek:

“en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.”[4]

Ny lydelse under rektorns ansvar:

”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”[5]

Skolbiblioteket är en del av den nationella digitala strategin

I en genomgång av aktuell forskning fastställs det att skolbiblioteken spelar en positiv roll för elevernas lärande och prestationer.

Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande, menar Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås som sammanställt forskningsöversikten.[6] 

Många skolor satsar på sitt skolbibliotek, för att de ser fördelar med att ha extra resurser som fokuserar på läsning, källkritik och informationskunnighet.

Skapa struktur och ha en plan för skolbiblioteket.

Vissa kommuner, som t.ex. Linköpings kommun har tagit ett extra steg med satsningen på Fokusbibliotek. Resurser har lagts på att bemanna skolbiblioteken och mer pengar till medieinköp. Detta har gett resultat. På nationella prov presenterar de elever vars skolor har Fokusbibliotek bättre både gällande läsförståelse och analys på nationella prov.

Vi på Axiell Education brukar skicka med lite tips till den som vill börja satsa på skolbibliotek, här har ni dem: 

Fem tips för att komma igång med ditt skolbibliotek:

  1. Gör en biblioteksplan och avsätt resurser

Det är rektorns ansvar att se till att skolan har en fungerande skolbiblioteksverksamhet och bör vara delaktig i centrala beslut rörande detta.

Att avsätta medel för skolbibliotek och inköp av böcker är också viktigt. Allt detta bör föregås av en biblioteksplan. Det finns många bra exempel på biblioteksplaner. ILFA (International Federation of Library Associations and Institutions)[7] har tagit fram bra riktlinjer kring hur man kan organisera ett skolbibliotek.

Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm beskriver i UR Didaktorns podd hur han skrev en egen skolbiblioteksplan. Hans plan är kort och konkret: ”Den ska inte bara vara relevant utan ska kunna följas också”, säger Josef Sahlin.[8]

  1. Låt bibliotekarien ta plats i klassrummet

Skolor som har lyckats, har låtit bibliotekarien jobba i klassrummet, för att där ge stöd och jobba nära både elever och lärarna i olika projekt kring läsning, källkritik och informationsinhämtning.  Att arbeta tillsammans och att skapa gemensamma projekt lönar sig. Varför inte låta eleverna vara med att sortera böcker och hålla ordning i hyllorna?

  1. Läsande förebilder

Det är viktigt för barn att ha förebilder som läser, det gäller både tjejer och killar. Involvera lärare, fritidspedagoger, vaktmästare, rektor eller kökspersonal i läsprojekt på skolan. Forskning visar att det är aningen viktigare för tonårspojkar. I familjer där det finns en läsande pappa eller en annan manlig läsande förebild så får pojkar en mer positiv inställning till läsning. Vi uppmuntrar er att skapa läsinitiativ i skolan där män deltar aktivt.

  1. Bokprat och bokcirklar

Det blir roligare att läsa om man får dela med sig av sina upplevelser. Låt ett antal barn låna samma bok och skapa bokprat och bokcirklar kring boken, för att få upp läsintresset. I vårt skolbibliotek WeLib kan både lärare, elever och bibliotekspersonal skapa samling som kan delas med andra.

  1. E-böcker – digital läsning

För de som väljer att jobba mer med e-böcker behöver inte upplagan vara ett hinder, alla kan låna samma bok och läsa den direkt i sin telefon eller på en surfplatta. Att jobba med digital läsning har visat sig stimulera även pojkars läsning och det går även att skapa bokcirklar i den digitala världen.[9]

Nästa år presenteras den färdiga strategin för våra bibliotek, vi väntar med spänning.

/Cecilia von Schedvin

Inspireras av andra:

https://www.tillväxtsverige.se/utbildning/lat-biblioteket-ta-plats-i-skolan

 

https://www.axielleducation.com/sveriges-basta-bibliotek/

https://pedagogstockholmblogg.se/vad-gor-de-i-biblioteket/tag/arets-skolbibliotek/

https://www.kb.se/dokument/Samverkan/SkolaBibliotek_Mångspråkighet.pdf

https://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slutversion.pdf

https://www.youtube.com/watch?v=t1pDuyQV0Ck&feature=youtu.be&list=PLZVkEICvA5-GQTE0cJ6rG6lbx5KFr7Tyy

https://urskola.se/Produkter/199117-Didaktorn-Skolbiblioteksplan

[1] https://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2017/09/Den_femte_statsmakten_WEBBVERSION.pdf

[2] https://omvarld.blogg.skolverket.se https://omvarld.blogg.skolverket.se

[3] https://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2017/09/Den_femte_statsmakten_WEBBVERSION.pdf (sid 247)

[4] Skolverket – Juridisk vägledning kring Skolbibliotek, reviderad juni 2015 https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.172929!/Menu/article/attachment/Skolbibliotek20150623.pdf

[5] https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf

[6] https://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2017/Ny-rapport-Skolbiblioteken-ar-viktiga-for-elevers-kunskaper-och-resultat/

[7] https://www.ifla.org/files/assets/school-libraries-resource-centers/publications/ifla-school-library-guidelines.pdf

[8] https://urskola.se/Produkter/199117-Didaktorn-Skolbiblioteksplan

[9] https://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A770228&dswid=9435

Vårt nyhetsbrev ger dig alla nyheter direkt i din mejlbox.

Välj dina intresseområden: