Tobias Gard föreläste på Sett Syd 2017. Han är en entusiastisk skolbibliotekarie som arbetar på två grundskolor i Trollhättan. Titeln på hans föreläsning var ”Språkutveckling och läslust i en digital tid”.
När Tobias Gard började föreläsningen var salen alldeles fullsatt. Runtomkring mig satt lärare från flera olika skolor. Jag kunde höra dem viska,
– Ja, men så kan man göra, det verkar bra!, -Det här har jag inte tänkt på…, -Vad använder han egentligen för appar för att göra det där med bilderna?
Efter föreläsningen fick jag stå i kö för att få en pratstund med honom. Jag förstod att hans föreläsning väckt många tankar hos de lärare som var på plats under SETT Syd.
Vad var det då som gjorde hans föreläsning så intresseväckande?
Han berättade om hur han som bibliotekarie arbetar för att vara ett stöd i klassrummet och få upp intresset för den viktiga läsningen. Varje vecka är han med i undervisningen på 20-25 lektioner. Genom att vara med i klassrummen ofta når han alla elever, vilket han menar är nödvändigt för att få fler elever att läsa böcker. Han nämnde att det behövs 5000 timmar för att bli en god läsare. För att få ihop så många timmars läsning så behövs minst en timmas läsning om dagen, i mer än tretton år! Detta får vi inte lämna våra elever ensamma med, om de ska bli bra läsare så behöver varje skola ta ansvar att se till att alla elever hittar vägen till sin läsning.
Tobias lyfte tre saker:
- Det ska vara roligt att gå i skolan och att läsa böcker.
- Hur högläsning, boksamtal och spelifiering kan användas för att väcka intresse för litteratur.
- Läsning i en digital tid handlar om något mer än att läsa böcker. Genom att ta del av bloggar, vloggar och podcast går det att höja intresset för läsningen. Flera sinnen behöver aktiveras i läsningen, ögonen, öronen och känslorna måste få vara med.
Ta tekniken till hjälp
Med en dokumentkamera i klassrummet blir det enklare att diskutera innehåll och bilder i boken. Klassrummets interaktiva tavla kan användas för att skapa uppgifter som hör samman med den pågående läsningen. När eleverna löser dessa uppgifter tillsammans utvecklas de som läsare. Tobias börjar ofta läsningen med att diskutera bokens omslag. Vad finns i bilden? Vad kan boken handla om. Vad kommer att hända? Tobias menar att läsning alltid kan lyftas fram genom bilder, på så sätt kan även svårare böcker bli förståeliga för eleverna. Vi kan aldrig utgå från att alla elever förstår alla ord i texten. Därför behöver vi prata om ordens betydelse tillsammans.
Högläsning är ett sinnligt sätt att läsa, det handlar om att lyssna, att se och att bli berörd.
Han berättade också om barns olika förutsättningar för läsning och att vi som är vuxna behövs som stöd för dem. Genom att läsa högt och samtala om läsning tillsammans med barnen hjälper vi dem att utvecklas. Till hjälp och stöd i högläsningen används bilder, filmer, serier och samtal om orden. Det handlar om att få till boksamtal där eleverna diskuterar entusiasmen för det de läst, där svårigheter och frågetecken ventileras och där elever tillsammans med lärare och bibliotekarier hittar kopplingar och se mönster i texten.
”Jag har blivit en riktig boknörd”
Tobias har många elever som numera med stolthet i rösten kallar sig för boknördar. För att lyckas med det behövs det tid och resurser i skolbiblioteket och lärare behöver förståelse för litteraturens betydelse i undervisningen. När en person som Tobias finns ute i klasserna är möjligheterna större att få igång skolans boknörderi.
Efter föreläsningen kom Tobias förbi vår monter och spanade in WeLib, den tjänst som en av hans skolor, och snart alla skolorna i Trollhättan kommer att få.
/Martina
