Lasse Brahme, VD, Bokfabriken: "Ljud kan bli det nya huvudformatet"

Bokfabriken föddes ur ett digitalt format, ljudboken. Och förlagets VD Lasse Brahme tror mycket väl att just ljud kan bli det nya förstaformatet för böcker i framtiden.

På Bokfabriken tänker man digitalt format först. Och sedan “riktig bok” – om det digitala formatet funkar. Det är något som företagets VD Lasse Brahme tror kommer bli allt vanligare.

– Nästa år har vi några böcker där vi gör ljudbok först, och så tänker vi att om det flyger riktigt bra – då gör vi också en riktig bok. Det kanske blir det nya sättet att göra bok. I så fall blir ljud det nya huvudformatet. Dit tror jag vi är på väg, vi är nog nästan där redan. I alla fall när det gäller deckare och skönlitteratur.

Många författare känner ännu att en riktig bok, det är det först när den finns tryckt på papper. Men alltfler har inte det behovet, säger Lasse.

– Om du blickar framåt är det något som kommer att lägga sig. Man kommer att få ett annat förhållande till det, det naturliga blir det digitala för det är där alla är och kommunicerar, utvecklar han.

“Det digitala blir det naturliga, för det är där alla är och kommunicerar”

Bokfabrikens utgivning var till 55 procent digital 2019, och Lasse tror att det blir något högre procentantal när de sammanställer 2020 års utgivning.

– Vi ligger någonstans på 55–60 procent. Ljudet är ju absolut stommen, det är säkert 90 procent, om inte mer. I år kommer vi nog att ge ut runt 50 böcker som får alla format, och så kanske 20 till 30 till som bara är digitala.

Bokfabriken är ett förlag som har en grund i ljudbokspublikation. Lasse har arbetat i bokbranschen sedan 2006, då böckerna publicerades på CD-skiva, men runt 2011 exploderade smartphoneägandet i Sverige. Då gick det plötsligt att leverera digitala filer trådlöst till lyssnarna.

“Vi gör ljudbok först, och om det flyger gör vi pappersbok”

– Då hade vi hunnit bygga en stor katalog och det var lyckosamt för oss, säger Lasse.

Utmaningen framåt ligger i att hitta fler bra uppläsare. “The Big 10”, alltså de uppskattade inläsarna Katarina Ewerlöf, Reine Brynolfsson, Jonas Malmsjö, Stefan Sauk, Anna-Maria Käll, Julia Dufvenius med flera, kan inte läsa in alla böcker, menar han. Med programutveckling kommer böckerna kanske att kunna läsas upp av den uppläsare som lyssnaren föredrar eller av en person som har vissa egenskaper – utan att boken lästs in ord för ord.

– Lyssnarna är kräsna! Det måste vara bra. Jag vet att på de stora tjänsterna jobbar de mycket med det. För några år sedan fick jag en betaversion av ett verktyg med en talsyntes som var bra. För fackböcker skulle den gått att använda, men skönlitterärt var vi inte där än. Andra säger att vi inte är så långt borta.

“Utmaningen blir att hitta fler och bra uppläsare. Lyssnarna är kräsna!”

Ljudbokens största fördel är att den kan existera parallellt med allt det andra vi är upptagna med i våra intensiva liv.

– Det går att multitaska! säger Lasse med eftertryck. Det är därför så många älskar ljudböcker. Ljudboken når en ny typ av konsument. Tröskeln för att köpa en bok och sätta sig ner och läsa den är en helt annan. Här har vi en ny publik som bara kan trycka på en knapp och lyssna. Man kan göra miljoner andra grejer samtidigt, du kan vara ute med hunden eller stå och diska. Gamla radion hade lite samma uppgift. Nu har man allt i luren!

Lasse tror också att senaste årens framgångar för deckare och thrillers i ljudform beror på spänningen den ger många i en vardag som lunkar på.

– Det blir lite edge. I länder med krig och elände är det ingen som lyssnar på deckare, de behöver inte den spänningen. Men det är väl därför spänningslitteratur är så stor hos oss, säger Lasse.