Mikke Ejrevi, biblioteks- och kulturchef, Skellefteå kommun: "Normen för böcker kommer att ändras radikalt"

Mikke Ejrevi i Skellefteå har med sitt initiativ Läsligan skapat stor uppmärksamhet. I Läsligan kombinerar bibliotekschefen sport, läsning och digitala format, och resultatet är succé för litteraturen. Men Mikke har fler idéer än så. De kommande åren kan allt hända för e-boken!

Mikke och hans kollegor på Skellefteå bibliotek jobbar efter devisen “biblioteket är där du är”. Det syftar både på fysiska läsfrämjande aktiviteter och den växande digitala läsningen. Han har både haft bokhörna i foajén i ishallen under hockeymatch, och lånat ut hockeytrunkar med fysiska böcker och iPads till idrottsföreningar. Läsningen ska finnas där barnet finns, och eftersom de allra flesta har mobiler idag handlar det mycket om att visa det.

Men såklart går detta sätt att tänka att applicera även på äldre grupper av läsare.

– En stor tjusning med Läsligan är ju att man drabbas av läsningen i en annan miljö än den typiska som kanske skulle vara på skolan eller i biblioteket. Det finns givetvis möjligheter att hitta den typen av oväntade möten även för äldre. Det offentliga rummet som i parker, på stränder och gator och torg. Även utvecklade samarbeten med näringslivet kan vara en väg. Varför inte genom återkommande boktips på företagets fredagslunch?

Läsning är något man tar med sig genom hela livet, poängterar Mikke, och vill därför se utvecklade samarbeten med äldreomsorgen.

– E-ljudböcker kan förgylla såväl vardag som helg för en äldre, säger han.

Mikke ser en framtid där normen förändras. Tryckta böcker med text är normen idag, men tendenserna pekar på att normen snart kan vara den digitala ljudboken.

“Förlag och författare borde texta sina ljudböcker”

– Normen kommer att ändras radikalt. När konsumtionen av böcker digitaliseras kommer det att förändra branschen i grunden. Om hälften eller ännu fler av alla böcker lyssnas på istället för att bli lästa kan man behöva fundera på hur man gör själva texten relevant. Personligen tänker jag att förlag och författare borde prioritera att ”texta” sina ljudböcker så att man kan se texten, läsa och lyssna samtidigt utan att behöva växla mellan, säger Mikke.

I debatten om litteraturens utveckling och framtid finns en del röster som menar att de som väljer att lyssna på en ljudbok istället för att läsa en pappersbok är ovana läsare. Det håller inte Mikke med om.

– Min känsla är att det istället handlar om en beteendeförändring. Även de traditionella storläsarna bekräftar att de numera lyssnar på allt fler böcker.

”Hur man skriver ljudböcker kommer förmodligen att ändras”

Med allt billigare ljudboksinläsningar där också välutvecklade talsynteser kommer att på allvar kliva in på marknaden kommer också utbudet att öka och öppna upp även för smalare litteratur i ljudboksformat. Detta kommer givetvis ytterligare att bidra till den utveckling jag förutspår ovan.

I Mikke Ejrevis värld finns knappt några gränser för hur litteraturen kan utvecklas med hjälp av de nya digitala formaten. Det kan ändra både hur böcker skrivs och handlingen i böckerna.

– Även hur man skriver ljudböcker kommer förmodligen att ändras och mer likställas med hur populära tv-serier skrivs för de olika filmströmningstjänsterna. Fler författarteam som skriver tillsammans och med hjälp av algoritmer vet i detalj vad lyssnarna vill ha och reagerar på och kan på så vis optimera ljudböckerna för sträcklyssning. Förlagen kommer förmodligen, om de vill, kunna styra om handlingen i böcker via data de får från sina strömningstjänster. Eller med andra ord, så kan kunderna i allt högre grad komma att påverka innehållet i litteraturen. Eftersom många strömningstjänster betalar författarna per lyssnad timme skapas också en större press på cliffhangers och spänning. Man kan ställa sig frågan vad det i förlängningen gör litteraturen?

De senaste årens experimentella digitala format som chatnoveller och läsäventyr, nya appar och webbplattformar för att läsa och lyssna i har börjat dyka upp även på svenska.

– Jag tycker att det är spännande att utforska nya sätt att konsumera litteratur och i en värld där sociala medier får stor del av vår uppmärksamhet kanske detta är något som kan få genomslag framöver och locka nya grupper till läsningen.

”Det är spännande att utforska nya sätt att konsumera litteratur”

En uppfattning många har är att det främst är kvinnor över femtio som läser böcker, och att det också är de som anammar det digitala formatet. Mikke ville inte riktigt hålla med om det.

– Även om vi vet att fler kvinnor överlag läser fler böcker än män så har skillnaden fortsatt att minska när det gäller tryckta böcker de senaste åren och den är mycket liten i de digitala formaten där faktiskt fler män än kvinnor läser e-böcker. Vi måste såklart fortsatt satsa på det digitala utbudet då det bevisligen lockar nya läsare och då främst män.

För att hjälpa det digitala bokformatet på traven ännu mer finns det mycket att göra, anser Mikke.

– Digital läsning fortsätter att öka både när det gäller e-böcker och e-ljudböcker, men statistik från bokbranschen visar att distribution av digitala böcker genom mer traditionella kanaler, bibliotek och bokhandel, minskar till förmån för olika prenumerationstjänster. Här tror jag att det är viktigt att framför allt bibliotekets digitala tjänster utvecklas. Det ska vara lika lätt att komma åt bibliotekets litteratur som prenumerationstjänsternas. Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet att ta del av den digitala utvecklingens möjligheter och att kunna läsa e-böcker på ett bra sätt.

Som vanligt går det att se trender i den efterfrågade litteraturen och Mikke förutspår vad folk vill läsa framöver.

– Barnböcker är ju det som efterfrågas allra mest. Och de genrer som är mest populära hos de svenska bokläsarna är fortsatt framförallt deckare och thrillers, men även romaner, fantasy och biografier är populärt. Dystopier verkar vara lite på frammarsch nu under pandemin. Men framför allt är ju trenden att allt fler går över till det digitala.