Wiens tekniska museum

Transparens, delning och samarbete – Wiens tekniska museum öppnar upp sin föremåls- och arkivdatabas

Ett samlingsarkiv dolt bakom stängda dörrar och endast tillgängligt för en utvald grupp av experter är nu historia när det gäller Wiens tekniska museum.

MED ONLINESÖKNINGEN KAN DU HITTA SKATTER FRÅN TEKNIKENS HISTORIA

Från januari i år kan intresserade världen över logga in på Wiens tekniska museums webbplats och söka efter föremål i museets samling och även hjälpa till att uppdatera information om föremålen. 90 % av samlingen med ungefär 160 000 föremål är nu tillgänglig från museets webbplats. Som en jämförelse klarar museets 22 000 kvadratmeter golvyta (ungefär lika stort som tre fotbollsplaner) endast av att visa ungefär fem procent av samlingen. En tidigare österrikisk armébarack rymmer tusentals fler föremål i två stora flervåningsbyggnader, medan jättestora utställningar som till exempel föremål från historiska rullande järnvägsmateriel förvaras i en speciell lagerlokal. Tidigare var sällsynta guidade rundvandringar det enda sättet som icke-specialister från allmänheten kunde få tillgång till dessa föremål. Samlingens höjdpunkter finns nu tillgängliga online, däribland allt från kameror och glasögon till antika cigarettpaket.

INGET LEXIKON, INGEN SÖKNING: AXIELS ALMS ADLIB-DATABAS

“Vår erfarenhet visar att användare tenderar att leka med data och testa de olika sökalternativen som ger möjlighet att söka efter till exempel ämne, evenemang eller geografisk placering,” säger Harald Wendeling, som är den som leder databasprojektet på Wiens tekniska museum. En databas som de själv hade utvecklat för att ta itu med nästan ett sekels värde av handskrivna och sedan maskinskrivna manuskript och inventarieregister ersattes 2012 av det Adlibs förstklassiga databassystem. Man valde Adlib eftersom deras system klarar av föremålsregister lika bra som arkivmaterial. En av utmaningarna för databasutvecklarna var behovet av att skapa ett lexikonverktyg som klarar att omfatta ett massivt utbud av objekttyper. Det första steget var att utveckla en enhetlig vokabulär för alla samlingens områden för att möjliggöra sökningar till stor del baserat på de kontrollerade termerna.

Adlibs lexikonmodul, en av de bästa i sin klass, låter användaren verifiera termer på ett enkelt och tydligt sätt, medan de länkas – via en hierarki av övergripande, underordnade och relaterade termer –avmarkera till likvärdiga benämningar. ”Lexikonverktyget är en av de fantastiska funktionerna som Adlib har,” lägger Wendelin till. ”Den är absolut nödvändig för vår centraliserade administration av data.”

OBSERVERA OCH DELTA: DEN VÄXANDE DATABASEN

Det kan verka uppenbart att sökfunktionen i en onlinekatalog måste struktureras, men tekniska museet har för avsikt att erbjuda ännu mer genom att ge allmänheten tillgång till databasen. Användare som söker efter information om utställningar får en överblick över museets praktiska arbete dag för dag och bjuds in att delta. Arbetet omfattar daglig inventering och digitalisering för att hålla registren exakta och uppdaterade. Data som presenteras på museets webbsida är därför en realtidsåterspegling av föremålens aktuella tillstånd eftersom varje ändring som påverkar samlingsdatabasen genast visas online.

Välgrundad forskning och utförligt registrerade samlingsgrupper finns också parallellt med register som inte kunde slutbearbetas innan de publicerades online. Även denna uppgift kommer sannolikt att ta flera decennier att slutföra och Wiens tekniska museum har beslutat att publicera berörda data och ber användare att hjälpa till med korrigeringen av ofullständiga eller felaktiga register. Man hoppas att användare vill hjälpa till så att museet kan ta nytta av deras gemensamma kunskaper. Wendelin är övertygad om att de har valt rätt väg: ”Kvaliteten på bidragen gällande de berörda objekten är, som vi förväntade oss, extremt bra.”

SAMLINGSDATA ANSLUTS OCH SPRIDS VIA NÄTVERKET

Wiens tekniska museum har tagit ytterligare ett steg när det gäller transparens och delaktighet: publicerade data länkas till öppna dataregister från andra källor (GND, Wikipedia, GeoNames, etc.) och museet själv kommer snart att använda LOD-konceptet (LOD – Linked Open Data) för att tillhandahålla data via ett motsvarande LOD-gränssnitt. Det innebär att gränssnittsdokumentationen inom kort kommer att publiceras på webbplatsen tillsammans med all nödvändig information för att i princip alla ska kunna ta samlingsdata som det tekniska museet har lagt upp online och använda det i deras egna webbapplikationer.

Genom att öppna upp föremåls- och arkivdatabasen är Wiens tekniska museum nära att uppfylla EU:s tillgänglighetsmål. De innebär samma tillgång till kunskap för alla, transparens i kunskapshantering och främjande av nätverks- och forskningsinitiativ som inkluderar andra än institutionernas experter. Resultatet är att Wiens tekniska museum är ett av de första muséerna i Österrike som gör sin samling offentligt tillgänglig i så stor utsträckning. Därmed är de i samma klass som British Museum i London eller Rijksmuseum i Amsterdam.

”Vi måste bekämpa en kategoriserad fördelningsmentalitet, som tyvärr fortfarande regerar på den kulturella scenen och som hindrar en öppen attityd till data,” fortsätter Wendelin. Öppenhet måste ha företräde framför sekretess om vi någonsin ska tillåta det digitala samhället demokratisk tillgång till kunskap och kulturellt innehåll. Det tekniska museet är ett exempel på hur alla dessa involverade kan ha fördel av detta.

Här får du tillgång till museets onlinesamling.

Vårt nyhetsbrev ger dig alla nyheter direkt i din mejlbox.

Välj dina intresseområden:

Vår webbplats använder cookies och samlar in personuppgifter. Läs vår sekretesspolicy för att ta reda på hur, i vilket syfte och vilka data som samlas in. Om du fortsätter använda vår webbplats, samtycker du till vår sekretesspolicy.