Axiells användardagar 2021 – se programmet och anmäl dig i dag

Axiells användardagar 2021 – se programmet och anmäl dig i dag

Det gör du här

Axiells pris för bästa B&I-uppsats – intervju med vinnaren

Årets vinnaren är Anna Brobäck för hennes uppsats ”Det demokratiska biblioteket – en diskursanalys av demokratibegreppet i Biblioteksbladet 1996–2019”.

För att uppmärksamma och uppmuntra nya idéer och blicka framåt när det gäller det biblioteks- och informationsvetenskapliga området, delar Axiell ut pris för bästa B&I-uppsats skrivna av studenter vid Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Vi säger stort grattis till Anna och dyker ner i hennes uppsatsprocess med hjälp av Jenny Lindberg, Universitetslektor på Bibliotekshögskolan.

Här kan du ladda ner Annas uppsats

Berätta om din uppsats och varför du valde ämnet ”Det demokratiska biblioteket”

Innan jag började studera Biblioteks- och informationsvetenskap läste jag ett program i kulturvetenskap, där relationen mellan kultur och ideologi ofta återkom i olika diskussioner. Intresset för det demokratiska uppdraget kom sedan tidigt under utbildningen när vi studerade bibliotekens historia och samhällsfunktion.

Min förförståelse för begreppet demokrati var att det är ett högst ideologiskt begrepp som ofta används för att legitimera en ideologisk ståndpunkt. Men i en bibliotekskontext beskrevs begreppet ofta mer i neutrala termer.

Det här intresset växte mer när jag upptäckte att demokratibegreppet användes just för att argumentera för helt olika ståndpunkter i debatten om folkbibliotekets demokratiska roll.

Jag har gjort en diskursanalys och studerat hur olika föreställningar om folkbibliotekets demokratiska roll kommer till uttryck i professionstidskriften ”Biblioteksbladet” genom att undersöka demokratibegreppets betydelsebildning över tid, och huruvida begreppet förändrats sen den första bibliotekslagen inträdde.

Min intention med studien var att försöka få klarhet i den samtida debatten genom att gå tillbaka i tiden och studera demokratibegreppet över tid.

Vad kom du fram till?

Att demokratibegreppet och dess betydelsebildning verkligen har förändrats över tid i den interna biblioteksdebatten.

Det är möjligt att urskilja fyra olika diskurser som alla relaterar till olika typer av demokratiska värden.

  • Deltagardiskursen – betonar individens utveckling och aktiva deltagande i det demokratiska samhället.
  • Samtalsdiskursen – framhåller folkbiblioteket som en mötesplats där samtalet ses som en viktig del i den demokratiska processen.
  • Inkluderingsdiskursen – ställer frågor kring demos, folket: Vilka ska omfattas av det demokratiska uppdraget?

De här tre diskurserna kan förstås i förhållande till olika demokratiska aspekter av biblioteket. Medan deltagardiskursen framhäver betydelsen av bibliotekets medier, betonar samtalsdiskursen det fysiska rummet. Och inkluderingsdiskursen framhåller frågan om vilka som ska få tillgång till både medierna och det fysiska rummet.

Diskurserna existerade delvis parallellt med varandra under 90- och början på 2000-talet innan de kolliderade och gav upphov till en ny diskurs, som jag har kallat för ”Demokratidiskursen” rakt av, just för att den är så vag.

Den nya diskursen kan förstås som resultatet av de här diskursernas kollision efter den nya bibliotekslagen. Den kan betraktas som en sammansmältning av de tidigare diskurserna. Men trots de här diskursiva striderna som präglade 2010-talet i professionsdebatten, är det också konsensus i andra delar av debatten.

Konflikten kan dock betraktas i förhållande till frågan om vilka som ska omfattas av det demokratiska uppdraget. Vad själva uppdraget innebär började det bli samförstånd kring under 2010-talet.

Det är också möjligt att skönja en diskursiv förändring i debatten. Där demokratibegreppet tidigare syftade till att legitimera en specifik praktik, exempelvis information, teknik eller folkbildning, till att efter den nya bibliotekslagen i stället syftar till att legitimera hela biblioteksverksamheten. Och den här diskursiva förändringen kan betraktas som en integrering av bibliotekets olika roller.

Demokratibegreppet har också över tid kommit att innefatta allt fler motstridiga värden som gemensamt syftar till att legitimera bibliotekets roll i det demokratiska samhället, oavsett kontext.

Slutsatsen är att det demokratiska uppdraget kan förstås som en diskursiv strategi.

Var det något som överraskade dig?

Ja, jag gick in ganska neutral i studien och det empiriska materialet överlag. Jag hade ingen aning om vad jag skulle hitta eller vad jag letade efter. Jag hade en undersökande attityd och hoppades på att jag skulle kunna använda mig av materialet.

Jag blev överraskad av att det var så stor förändring av demokratibegreppets betydelsebildning över tid och att det fanns så tydliga diskurser. Och att det fanns så mycket i materialet.

Vem tycker du bör läsa din uppsats?

Min uppsats vänder sig främst till professionen. Bibliotekarier i allmänhet, folkbibliotekarier i synnerhet. Men också till den som har intresse för biblioteks- och demokratifrågor.

Jag tänker att alla som jobbar på bibliotek har en uppfattning eller en tolkning av begreppet demokrati, men man kanske inte alltid diskuterar det med kolleger förrän någonting i verksamheten dyker upp som påtalar det demokratiska uppdraget.

Min förhoppning är att studien skulle kunna öppna upp för den typen av samtal på bibliotek.

Här kan du ladda ner Annas uppsats

Vårt nyhetsbrev ger dig alla nyheter direkt i din mejlbox.

Välj dina intresseområden:

Vår webbplats använder cookies och samlar in personuppgifter. Läs vår sekretesspolicy för att ta reda på hur, i vilket syfte och vilka data som samlas in. Om du fortsätter använda vår webbplats, samtycker du till vår sekretesspolicy.